friendly reminder that you can love your body and want to change it at the same time
Jag har inte alltid kunnat säga att jag älskar min kropp (jag har verkligen inte alltid kunna säga att jag älskar min kropp); idag kan jag det. Idag kan jag säga att jag älskar hur stark den är, allt den kan, hur den är långt mer kapabel än jag någonsin vågat hoppas på. Att jag kan se på mig själv i spegeln naken utan att hata det jag ser. Sure I have bad days, I have really bad days men det är ytterst sällan och det är aldrig som det var förr. Vi är vänner nu, jag och min figur, och det är jag oerhört tacksam för.
Det jag skulle komma till är dock detta: Ja, jag älskar min kropp, men nej, det betyder inte att jag kommer att sluta att jobba på den. Proud but never done you know the drill. Det är för att jag älskar min kropp som jag vill se vad jag kan göra med den, jag vill pusha mig själv för att se hur långt jag kan komma, vad jag kan göra. Inte för att jag hatar vad jag är nu utan för att jag vill ha utmaningen och för att det är okej att vilja utveckla sig, att vilja ändra på saker, utan att säga att de inte duger som de är nu. To improve is to live.
