Yep. I sann lördagsanda vaknade jag, kände mig utvilad, och räknade med att klockan åtminstone var halv nio, kanske till och med nio...och så var hon tio i sju. Well isn't that just frickin awesome. Jag menar visst är det fint att vakna i tid så att man kan ta vara på dagen och så vidare, jada jada jada, men tio i sju. Det är lite väl tidigt. Men men det är inte så mycket att göra något åt, när jag väl är vaken så är jag liksom vaken (you know how it goes, wakes up, has to be etc..).

 

Hur som haver. Dagens revolutionerande består i att träna. Drar mig dock lite för att gå ut, eftersom det fortfarande är snö och sån skit (och tre minus, vad är det här för skräp vår egentligen?) men ge mig några timmar så har jag nog blivit suffiently uttråkad skall ni se. Ja...och det var väl det egentligen. Här får ni en lätt omotiverad bild på blommorna jag fick när jag fyllde år. De är inte fullt så fina längre (ehrm, de kanske är halvdöda but I don't want to talk about it).