Jag hade tänkt något helt annat. Så sa jag till Sindre, min helt awesomme frisör (Adam og Eva, Jessheim). Va med lilla? sa han och jag var on board på cirka två sekunder. Jag sa ju att jag saknat det lila, eller hur? Det är såååå fint, jag är såååå nöjd! "Normalt" hår är inte min grej, det kan jag ha när jag blir gammal och typ måste låtsas eller något i den stilen. For now ska jag gå för alla oneutrala färger jag kan komma på. Sorry mamma men så kommer det att bli. För att det är morsomt och det är fanimej viktigt i livet. Yes. Slut på blogpost om hår.