Jag tänkte att vi skulle prata lite om det här med nyårslöften. Som sagt så kommer jag inte att lova mig själv något i år. Why? jo för att det alltid går åt skogen och jag alltid blir sur på mig själv. För jag lovade ju. Är väldigt duktig på att svära dyrt och heligt att jag skall göra något, even better på att bryta mot mina egna regler. Vet inte varför men när jag lovar grejer så blir det liksom en massa press (särskilt om man har talat om för folk vad det är man lovat - vilket jag i och för sig inte brukar göra, but still), och så går alltihop åt skogen. Så hur smart känns det att lova en massa grejer som man ändå vet att man kommer att ge upp efter några veckor och känna sig som en misslyckad idiot? Inte smart alls faktiskt.

 

Nej 2013 tänker jag bara ta det som det kommer. Träna som jag gjort innan, kanske mer men inte för att jag lovat det utan i så fall för att jag känner för det, vara mer öppen mot folk men bara om jag möter folk jag faktiskt vill vara öppen mot och liksom acceptera att det är såhär jag är, inga konstigheter. Tänker inte sätta upp några överdrivna mål, progress is progress no matter how small, så det så. Eh ja, lite så tänker jag. Och nu tycker ni kanske att allt det här låter som löften, i alla fall, men det kan jag tala om att det är det inte. Det är anti-nyårslöften. Så det så. Ingen press. Ungefär. Något i den stilen.

 

Har funderat lite på det där med varför folk lovar så mycker grejer varje år, när de flesta av oss borde veta vid det här laget att oddsen liksom är emot oss. Känns det lättare att börja ett "nytt liv", vad det nu kan tänkas gälla (träning och hälsa är väl det vanliga, och så vill folk kanske, jag vet inte...byta jobb?), på ett nytt år? Möjligen. Vilket jag väl i och för sig kan förstå, det handlar om symbolik and such stuff (och så är det ju så många andra som gör samma sak, and there is strength in numbers you know), men i alla fall. Känns som om det är upplagt för att folk, precis som undertecknad så många gånger, skall bli besvikna på sig själva. Men jag antar att för ett en del människor (vad kan man tänka sig, typ två på hundra?) så funkar det. Och det är väl bra för dem.

 

Eh ja...det här inlägget blev ju lite längre än vad jag hade tänkt mig. Men men, så är det. Nu skall jag alldeles strax börja göra mig i ordning för nyårsfirandet, så nu får ni återgå till ert och så hörs vi senare eller imorgon eller så. Ha en fortsatt bra kväll.